ÖNH-kollegorna är inte så intresserade av området i munhålan där tänderna sitter. De är mer intresserade av tunga och tungbotten och bakåt i svalget.
Plats för infektion och varbildning, samlas naturligt i de hålrum som finns. I munbotten finns mellan mukosan och den djupa fascian ett rum som delas av musculus mylohyoideus i ett sublingualt och ett submandibulärt spatium. Infektioner i området kan utgå från apikala tandabscesser i de bakre kindtänderna (eller smältning i submandibulära lymf- eller spottkörtlar). Resultatet blir avgränsade abscesser nedom musculus mylohyoideus, vilka kan incideras och dräneras via huden. http://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/w/Infektioner_i_huvud-,_halsregionen Om man ska göra ett dränage så är det viktigt med god anatomisk kunskap eftersom det löper nerver i området som man självklart inte får skada. Exemelvis lingualis. Då kan man öppna lingualt om 5:an, för där vet man att det inte går någon nerv och man kan sedan använda ett instrument och gå bakåt mot området som behöver dräneras på det sättet. Viktigt för framtiden, är det något jag kommer kunna hantera själv eller ska jag skicka en remiss?
Tungans funktion kan kontrolleras genom att pat. får sträcka ut den. Tungan hålles lättast med kompress, eller tång eller i befintlig piercing. De flesta oss studenter har normala tungor gissar föreläsaren. Det är bra att se hur normala tungor ser ut för att kunna uppfatta när något avviker. En avvikelse som man kan se är lingua geografica:
Lingua geografica (även: migratory glossitis eller erythema migrans) ar en benign inflammatorisk förändring som förekommer på tungan. Det typiska utseendet på tungan ar ett kartliknande mönster, därav namnet lingua geografica. Lingua geografica upptrader plotsligt och kan pågå under alltifrån dagar till veckor, månader och år.
Epidemiologi
Lingua geografica drabbar vanligen vuxna men förekommer aven hos barn. Prevalensen ar 1-3% av populationen globalt. Det förekommer oftare hos kvinnor.
Orsak
Orsaken till lingua geografica ar okand men några etiologiska faktorer har diskuterats. Patienter med överkänslighet, födoämnesallergier, kontaktallergier, mag-tarmbesvar och stresspåverkade patienter tycks vara något överrepresenterade för lingua geografica. I enstaka fallrapporter hos patienter med seborroisk dermatit, Reiters syndrom, patienter med hormonella störningar eller med nydebuterad diabetes har lingua geograficaförandringar beskrivits kliniskt, men sambandet ar inte kartlagt.
Förutom känselkroppar av liknande typer som i huden har tungslemhinnan i sina upphöjningar (papiller) sinnesorgan för smak, smaklökar.
Tungan deltar i födans bearbetning och för bolus bakåt och uppåt i munnen, vilket initierar sväljningen.
Tungan har en roll vid ljudbildningen i samband med tal och sång.
Tungan har också funktion vid rengöring och salivutsöndring.
Tungan är också ett känselorgan.
Tungan har många kärl, en blödning är ganska lätt att kontrollera, men det kan blöda ordentligt. Något som kan drabba tungan eller insidan av läppen är ett så kalalt bitfibrom. Det uppstår hyperplasi av bindväven i munhålan på grund av den upprepade irritation som uppkommer om man ständigt biter på samma ställe. Detta kan opereras bort relativt enkelt.
Vi kommer att kolla lite på utförsgångarna från glandula sublingualis och parotis och status på saliven samt massera fram saliv då vi gör klinikövningen. Det går att gå in med en liten ögon och öronsond och gå in i parotisgången. Man kan massera fram saliv från parotis för att se status på den. Utförsgången till submandibularis sitter en på varje sida och de kallas också caruncula. Det går oftast inte att sondera hela vägen i submandibularisgången, men en bit in brukar fungera. Sublingualis utförsgångar syns oftast inte, men en del av sublingualis och submandibularis utförsgångar är sammankopplade.
Bimanuel palpering.
Bättre att lägga spateln diagonalt, det stimulerar kräkreflexer mindre. Det är väldigt olika från pat. till pat. Vissa är mycket känsliga och hos andra kan man till och med vidröra uvula utan att kräkreflex sätter in.
Tonsillit: är en inflammation i tonsillerna. Oftast är även farynx samtidigt inflammerat. Omkring 370 000 patienter söker årligen läkare i Sverige för tonsillit (läkemedelsverket 2012). Totala antalet fall av faryngotonsillit beräknas till 600 000 per år. (http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=821)
Spegel är en metod att undersöka längre ner, mot farynx och larynx. (ÖNH har mindre speglar än vad vi har, våra är nästan dubbelt så stora.) Fiberoskop, fiberendoskop: ett instrument med vilket man undersöker kroppen via normala kroppsöppningar eller små kirurgiska snitt.Instrumentet bygger på fiberoptisk teknik, som presenterades första gången 1954. Denna upptäckt resulterade mycket snart i utvecklingen av ett böjligt endoskop, ett instrument som har revolutionerat de endoskopiska undersökningarna. Ljus leds via buntar av glasfibrer, och via linssystem återförs en bild till undersökaren. Trots att instrumentet är böjligt kan både ljus och bild fortledas. (ne.se)
Undersökningen kan ske via näsan (nasofiberskopi) eller direkt ner i svalget. Det förstnämnda är enklare och mer skonsamt för pat.
Detta kommer vi att få testa under kursen.
Spegeln vänds och uvulan hamnar bakom spegeln. Näsan undersöks via munhålan.
ÖNH-kollegorna är inte så intresserade av området i munhålan där tänderna sitter. De är mer intresserade av tunga och tungbotten och bakåt i svalget.
Plats för infektion och varbildning, samlas naturligt i de hålrum som finns. I munbotten finns mellan mukosan och den djupa fascian ett rum som delas av musculus mylohyoideus i ett sublingualt och ett submandibulärt spatium. Infektioner i området kan utgå från apikala tandabscesser i de bakre kindtänderna (eller smältning i submandibulära lymf- eller spottkörtlar). Resultatet blir avgränsade abscesser nedom musculus mylohyoideus, vilka kan incideras och dräneras via huden. http://referensmetodik.folkhalsomyndigheten.se/w/Infektioner_i_huvud-,_halsregionen
Om man ska göra ett dränage så är det viktigt med god anatomisk kunskap eftersom det löper nerver i området som man självklart inte får skada. Exemelvis lingualis. Då kan man öppna lingualt om 5:an, för där vet man att det inte går någon nerv och man kan sedan använda ett instrument och gå bakåt mot området som behöver dräneras på det sättet. Viktigt för framtiden, är det något jag kommer kunna hantera själv eller ska jag skicka en remiss?
Tungans funktion kan kontrolleras genom att pat. får sträcka ut den. Tungan hålles lättast med kompress, eller tång eller i befintlig piercing. De flesta oss studenter har normala tungor gissar föreläsaren. Det är bra att se hur normala tungor ser ut för att kunna uppfatta när något avviker. En avvikelse som man kan se är lingua geografica:
Lingua geografica (även: migratory glossitis eller erythema migrans) ar en benign inflammatorisk förändring som förekommer på tungan. Det typiska utseendet på tungan ar ett kartliknande mönster, därav namnet lingua geografica. Lingua geografica upptrader plotsligt och kan pågå under alltifrån dagar till veckor, månader och år.
Epidemiologi
Lingua geografica drabbar vanligen vuxna men förekommer aven hos barn. Prevalensen ar 1-3% av populationen globalt. Det förekommer oftare hos kvinnor.
Orsak
Orsaken till lingua geografica ar okand men några etiologiska faktorer har diskuterats. Patienter med överkänslighet, födoämnesallergier, kontaktallergier, mag-tarmbesvar och stresspåverkade patienter tycks vara något överrepresenterade för lingua geografica. I enstaka fallrapporter hos patienter med seborroisk dermatit, Reiters syndrom, patienter med hormonella störningar eller med nydebuterad diabetes har lingua geograficaförandringar beskrivits kliniskt, men sambandet ar inte kartlagt.
http://www.internetodontologi.se/dyn_main.asp?page=239
Förutom känselkroppar av liknande typer som i huden har tungslemhinnan i sina upphöjningar (papiller) sinnesorgan för smak, smaklökar.
Tungan deltar i födans bearbetning och för bolus bakåt och uppåt i munnen, vilket initierar sväljningen.
Tungan har en roll vid ljudbildningen i samband med tal och sång.
Tungan har också funktion vid rengöring och salivutsöndring.
Tungan är också ett känselorgan.
Tungan har många kärl, en blödning är ganska lätt att kontrollera, men det kan blöda ordentligt. Något som kan drabba tungan eller insidan av läppen är ett så kalalt bitfibrom. Det uppstår hyperplasi av bindväven i munhålan på grund av den upprepade irritation som uppkommer om man ständigt biter på samma ställe. Detta kan opereras bort relativt enkelt.
Vi kommer att kolla lite på utförsgångarna från glandula sublingualis och parotis och status på saliven samt massera fram saliv då vi gör klinikövningen. Det går att gå in med en liten ögon och öronsond och gå in i parotisgången. Man kan massera fram saliv från parotis för att se status på den. Utförsgången till submandibularis sitter en på varje sida och de kallas också caruncula. Det går oftast inte att sondera hela vägen i submandibularisgången, men en bit in brukar fungera. Sublingualis utförsgångar syns oftast inte, men en del av sublingualis och submandibularis utförsgångar är sammankopplade.
Bimanuel palpering.
Bättre att lägga spateln diagonalt, det stimulerar kräkreflexer mindre. Det är väldigt olika från pat. till pat. Vissa är mycket känsliga och hos andra kan man till och med vidröra uvula utan att kräkreflex sätter in.
Tonsillit: är en inflammation i tonsillerna. Oftast är även farynx samtidigt inflammerat. Omkring 370 000 patienter söker årligen läkare i Sverige för tonsillit (läkemedelsverket 2012). Totala antalet fall av faryngotonsillit beräknas till 600 000 per år. (http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=821)
Spegel är en metod att undersöka längre ner, mot farynx och larynx. (ÖNH har mindre speglar än vad vi har, våra är nästan dubbelt så stora.) Fiberoskop, fiberendoskop: ett instrument med vilket man undersöker kroppen via normala kroppsöppningar eller små kirurgiska snitt.Instrumentet bygger på fiberoptisk teknik, som presenterades första gången 1954. Denna upptäckt resulterade mycket snart i utvecklingen av ett böjligt endoskop, ett instrument som har revolutionerat de endoskopiska undersökningarna. Ljus leds via buntar av glasfibrer, och via linssystem återförs en bild till undersökaren. Trots att instrumentet är böjligt kan både ljus och bild fortledas. (ne.se)
Undersökningen kan ske via näsan (nasofiberskopi) eller direkt ner i svalget. Det förstnämnda är enklare och mer skonsamt för pat.
Detta kommer vi att få testa under kursen.
Spegeln vänds och uvulan hamnar bakom spegeln. Näsan undersöks via munhålan.